12.5.10

pure love


mardrömmarna jag har emellanåt är inget jämfört med vad verkligheten har varit.
men bara att tänka att han skulle fara illa på något sätt får mig att må illa. smärta.
alfons kollar fortfarande upp på mig så fort jag gråter, om det så är för en dålig romantisk komedi på tvn.
-hur kan jag hjälpa?
min räddhågsna mentalt ostabila hund vill hjälpa mig? jo för det är väl precis det han alltid gör.
kom och lägg dig i min famn så skyddar Du mig men mina armar runt dig. precis.
bergochdalbana

1 kommentar:

Ida sa...

Gumsan då..
Puss på dig!