31.3.09

Ett renrasigt helvete - Dokument utifrån

Jag har sett någonting som verkligen satte igång massa känslor; ilska, nedstämdhet, äckel..
Blev tipsad om en dokumentär om hundavel av Pernilla så jag kollade på den och den var effektfull helt klart!
Först och främst så ska jag säga att det är en brittisk dokumentär så att allt den innehöll är nog inte att jämföra med Sveriges syn på saken, men det har jag ingen kunskap om, ni borde i alla fall se den. Gå in på svt.se och svt play, sök på dokument utifrån så finns den där; Ett renrasigt helvete.
det var forskning och undersökningar som hade gjorts från olika universitet och även privatpersoner med sjuka hundar.
Det är så att när man stället ut hundar så går man efter "rasstandarden" för den egna rasen, och denna rasstandard är skriven av The Kennel Club, den kan ändras och utvecklas hela tiden då hundraser aldrig tycks bli "perfekta". Tyvärr har denna perfektion inte längre så mycket att göra med bruksarbete och hundrasers olika, vad ska man säga, användningsområden. Förr men även nu används hundar till specifika uppgifter och avlades för att bli bättre på de områdena, till starka sunda hundar som klarade tuffa uppgifter, som jakt, vakt, räddningsuppdrag, grythundar, leva ute bland boskap och.. mycket annat. Nu avlas hundar för att följa en standard som verkar handla om skönhet, hundar som föds med defekter anses speciella och så avlar man på dem trots att det tyder på svaghet i generna. Jag kanske ska ge några exempel.. Alla känner väl till schäfrar? Schäfrar används ju mycket som brukshundar, polishundar på alla sätt som finns och är smarta och väldigt bra på att arbeta. De schäfrar som de visade upp som champions på hundutsällningar i England verkar dock inte användas till detta, det är tveksamt om de ens skulle klara av ett tufft jobb. Standarden säger att rasen skall ha en sluttande rugg, och de går med väldigt böjda bakben, vilken många säkert sett, ser detta normalt ut? Starkt? Ser det ut som en hund som skulle kunna göra ett bra jobb?
Det tycker inte jag o det kan de ofta inte heller, höfterna är inte stabila, de svänger från sida till sida, och inte som en läcker modell utan som en ostadig bakdel med ingen styrsel i bakbenen. Kollar ni in dokumentären kan man se tydligt, den hund som placerar sig som etta har uppenbara problem med att gå normalt.. Schäfrar är vackra hundar och det är så synd att vi fortsätter att avla på fel som gör djuren svagare, som leder mot ett.. helvete..
Jämför man med en bruksschäfer eller de raser som också används inom polisen med den utställningschampionen, rätt olika! Den bilden till vänster visar schäfern nu och då, det syns tydligt hur ryggen har sänkts, vilket ger led- och höftproblem.. De är fina, självklart! Men hur mår kroppen?


Tyvärr gäller ju sönderavling inte bara schäfrar..
Ett vanligt fenomen bland många raser är inavel, man parar pappan med dotter eller mormor med barnbarn och så vidare.. låter det bra? Rent av äckligt om jag får säga min mening!
Sen berättade de på dokumentären om ett tillstånd som jag blev väldigt illa till mods av att se.. Cavalier King Charles Spaniel, typ den vanligaste småhunden i England och vanlig här också, den rasen drabbas ofta av en sjukdom som kallas syringomyeli, som beskrivs av människor som en av de mest smärtsamma sjukdomarna som finns. Hjärnan blir för stor för skallen när hunden växer.. och när inte hjärnan kan utvidgas med hjärtslagen så gör det obeskrivligt ont och stör hjärnfunktionen.. Hundarna gnäller, skriker, kliar sig på huvudet, minsta tryck av en hand på huvudet eller ett halsband kan göra ont. En hund med den här sjukdomen blev champion och har fött flera kullar där en del av valparna mycket väl kan ha fått den här sjukdomen. men hon var ju vacker..?
va? Det är så fel!
Taxar och basset hounds som de ser ut idag kommer från tidigare individer som hade en sorts dvärgväxt. Taxar har problem med ryggen för att kroppen är lite opropotionell men basset hound, som jag, precis som taxar och många andra hundraser som är sönderavlade, älskar och tycker är jättefina. De har en buk som nästan stöter i backen, benen är väldigt korta och kroppen otroligt lång, de har avlat på att hunden skall ha mycket löst skinn, på bakbenen, i ansiktet, halsen... och ordföranden i The Kennel Club säger att Basset hounden idag är väldigt lik som den såg ut från början.. nu har jag inte hitta någon gammal bild från när Basset hounden kom till England men kollar ni på filmen kan ni se skillnaden, jag kan inte se att den ser likadan ut!
Jaa jag blev så illa till mods..
När jag o palmie var i Australien så jobbade vi hos en familj som hade två hundar, en av dem var Bill, en rhodesian ridgeback, en väldigt vacker hund enligt min mening! Stor, slank, vackert huvud med fina uttryck. Det "speciella" med denna rasen är att de har en sträng på ryggen där håret växer åt fel håll, en "ridge". Detta gör ju absolut rasen extra speciell och även denna ras pratade de om i dokumentären. Det är nämligen såhär, att det händer att valpar föds utan ridge, jag tror det var ungefär var 2o valp är ridgelös. De som däremot har ridge kan ha ett fel, eller en svaghet. Som ett smalt hål som kan leda från huden ända in i ryggmärgen eller hjärnbalken, eftersom att ridgen egentligen är ett fel som det såklart har avlats på sen länge. Det här hålet gör att ifall det blir infekterat så kan infektionen ledas rakt in i ryggmärgen och kan såklart ge förödande följder.. fruktansvärt. En dam som föder upp ridgebacks blev tillfrågad om varför valpar utan ridge inte är omtyckta, och ibland även blir avlivade! Och då säger hon, jamen de är ju inga ridgebacks utan ridgen, de ska ju ha den enligt rasstandarden.. blir man arg eller blir man arg?! Hon nämde även som anledning till att man avlade på ridgen för att i afrika där hundarna användes för vakt och jakt, så ryktas det att hundar med ridge var bättre på att jaga lejon och hjortar eller nått. Finns det många lejon i England? PUFF!
jag skulle vilja ha en ridgeback, utan ridge!


Helt underbara, men kräver en del har jag hört.

Nu orkar jag inte tjata om det här längre, men inaveln och avel på sjukdomar, det är så hemskt o så jävla korkat, det leder ju en del raser rakt in i en säker död.. Allt på grund av människors jakt efter perfektionism och utseendefixering.
Det verkar i alla fall som att det har hänt lite saker i The Kennel Club efter dokumentären så hoppas att det har fört nått gott med sig, bra jobbat!
Bara en sista fundering: Vad är likheten mellan denna; hårboll till Pekingeser, med ett platt huvud, väldigt osmidig päls, så korta ben att den knappt kan gå och med intryckta organ som ger problem med bland annat att andas normalt, och med vargen, urhunden ?

vs.

Inga kommentarer: