Historia som inte borde försvinna

Farfar berättar
Johan Teodor Hasselroth vägrade sin dotter giftermål med den unga man hon var gravid med, hon var knappt 20, han endast 17 år. Ida Maria Hasselroth födde sin son Axel Ture i april 1917 boendes hemma hos sin pappa Johan och mamma Hilda. Ture lekte mycket med sin blott året äldre morbror Bror och de busade i huset i Segersta. Ida var näst äldst bland sina syskon, däribland Märta, Ella, Knut, Kalle, Hildur, Anna och Bror. När Ture var runt tre år jobbade mamma Ida på en personalrestaurang i Väse, där träffade hon 10 år äldre Algot Wennergrund. Ida och Algot blev ett par, han fick en lägenhet på Vargåna i Deje dit de flyttade med Ture. De gifte sig och Ture blev snart adopterad av Algot. När Ture var 6 år var han ute och lekte borta vid brunnen med en kompisen och denne sa då "Du är adopterad Ture, vet Du det?". Det visste inte Ture men en dag när han var ensam hemma inte långt efter händelsen så kollade han igenom föräldrarnas papper och hittade där bevis på att det stämde, han var adopterad. Han sa inget till Ida eller Algot utan la det åt historien. Det var inte speciellt fint att vara adopterad på den tiden men Ture hade en fin barndom. Först när han var 25 år berättade hans föräldrar att han var adopterad. Då hade han jobbat som rörmokare i över 10 år. När Ture var fjorton år spelade han kula med en några år äldre kamrat. Denne kamrat jobbade som lärling och eftersom Ture hade mer tid att träna så blev han bättre på kula. Kamraten sa då att en rörmokarfirma ville ha en lärling och tyckte att Ture skulle börja där. Så blev det och 4 år senare var Ture färdig rörmokare. Vid 20 års ålder startade han rörfirma med en bekant och firman jobbade han med till pensionen.