som en dag inte borde börja, men oftast börjar ändå

Tänk, även denna morgon blev tiden knapp när jag skulle förbereda mig för jobbet. Gick upp i god tid (30 min innan bussen) för att duscha, äta lite, klä på mig och gå till bussen (7.12) Innan jag hoppa in i duschen var väl klockan närmare 6.50 och när jag hoppade ur så närmade sig klockan 7.03, ko-lugnt tänkte jag o gick upp för att klä på mig. efter det var klockan plötsligt 7.08 och en svag stress infann sig i min kurrande mage. frukost skrek den men på 3,5 minut (det tar ½ minut att springa till bussen) hinner jag inte äta frukost för det kräver i alla fall 5 minuter. Summa sumarum så hann jag varken äta frukost eller springa till bussen, på grund av för mycket hjärnverksamhet så tidigt på morgonen. Så jag fick ta cykeln o trampa iväg. På vägen kom jag på att jag kanske inte alls börjar när jag trodde att jag börjar (7.45) och jag kom snabbt fram till att jag började 8.15. En lite irritation växte då i mitt nu hysterisk kurrande mageparti och jag började kolla mig omkring efter en matbutik för att kunna köpa en yogurt, eller liknande. Snabbt kom jag tyvärr på att nej, inte många ställen är öppna 7.30 en torsdagsmorgon, i allafall inte på min jobb-stig. Efter en tyst minut i min hjärna började den komma igång och en briljant idé tog form, jag kunde ju göra en god fruktsallad av den goda frukt (bananer, clementiner, persikor) som vi får plocka av på mitt kära jobb. Glad i hågen och en aning svettig trippade jag då in på jobbet vid 7.45 och var redo att börja tillaga min delikata frukost. För att finna fruktkorgarn enbart fyllda med äpplen, just det, äpplen . Min idé spolades och dagen kunde återigen inte börja sämre. VEM är den skyldiga till att äta upp frukten när jag inte ens varit där? mystiken tätnar på telia